fredag, juli 18, 2008

En halv gul sol

För tre dagar sedan läste jag ut den 700 sidor maffiga romanen En halv gul sol av nigerianskan Chimamanda Ngozi Adichie men befinner mig mentalt ännu kvar i berättelsen, den vill inte lämna mig. Eller är det jag som inte vill släppa taget?

Då och då uppstår det rent magiska ögonblick medan man läser en bok, ögonblick då man känner att historien man läser absorberas in genom hela kroppen och med blodet förs till hjärnans och hjärtats alla skrymslen för att slutligen bygga sig ett litet bo i minnet, för all framtid. Man blir drabbad av boken. Jag drabbades av En halv gul sol med full kraft.

En halv gul sol är en episk berättelse i klassisk stil (som t.ex. Borta med vinden, Utvandrarna, Boddenbrooks) som man numera ytterst sällan ser och dyker det upp någon ibland, är författaren garanterat född utanför såväl Europa som USA. Chimamanda Ngozi Adichie är född 1977 i Nigeria och En halv gul sol är hennes sätt att göra upp med sitt lands traumatiska nutidshistoria - Biafrakriget (1967-1970).

Men fel har den som tror att boken handlar om kriget, för det vore att förenkla. Boken handlar om människorna. Om en familj. Om kärlek, förlust, hopp och försoning. Om hur det är att ge bort sina drömmar för en kopp ris eller gömma sig bakom glaset med billig gin.

I centrum står tvilligsystrarna Olanna och Kainene som är varandras motpoler, och vägen till systerlig vänskap blir krokig och lång. Vid Olannas sida finns den politiskt engagerade akademikern Odenigbo och så småningom tillkommer dottern Baby. Tjänstepojken Ugwu är en vetgirig ung man med läshuvud som behandlas snarare som en i familjen än som tjänare. Kainene lever tilsammans med engelsmannen Richard och funderar inte alls på att bilda familj, hon är en affärskvinna. De är alla välutbildade och förmögna, men vad hjälper det när krigets fasor och umbäranden blir till vardag?

Kontraster mellan mjuk och hård, fattig och rik, stad och landsbyggd, det moderna och det traditionella, drömmar och verklighet och svart och vit är i bra balans i personskildringarna, karaktärerna känns mycket levande och det är lätt att tycka om dem.

Vi följer bokens fem personer under så gott som hela 60-talet, alltså både före och under Biafrakriget. När kriget i Nigeria utbryter skonas ingen inför de händelser som slår deras liv i spillror och ingenting blir sig längre likt när det enda som gäller plötsligt är att överleva till nästa dag. Mysiga pratkvällar med god mat och ett glas utsökt konjak blir till ett vagt minne.

Hungersnöd, flyganfall, flyktingläger, smuts och död kommer nära, så nära, och människors relationer sätts på prov. De glider ifrån varandra och söker tröst där de tror att de kan få den. Rädslan och förtvivlan är tunga att bära, och när allt kommer omkring måste man ändå uthärda det mesta ensam. Skildringar av Olannas livsstyrka, Odenigbos uppgivenhet och Ugwus konfrontation med våldet efter att ha blivit tillfångatagen och tvingad att delta i strid tillhör de starkaste i boken. Liksom hur Olanna och Kainene finner varandra innan allt skulle kunna bli för sent.

Men samtidigt som fokus ligger på Olanna, Odenigbo, Ugwu, Kainene och Richard så sätts deras öden och erfarenheter hela tiden i ett större historiskt och samhälleligt sammanhang, för de lever ju inga isolerade liv, utan vistas bland andra och färgas av allt som händer människor i deras omgivning. Det blir många små berättelser instuckna här och där för att ge färg och doft åt bakgrunden. Många av dem är verklighetsbaserade.

En halv gul sol har en mustighet och intensitet som är helt fantastisk, inte ett överflödigt ord någonstans. Språket har både kraft och lekfullhet. Och det gör inget om man till att börja med inte vet något om Biafrakriget, det gjorde inte jag heller (tack och lov kan jag skylla på min relativt låga ålder då jag är född 1965). Men nu vet jag desto mer. Kunskapsinhämtning, underhållning och en sällsynt vacker läsupplevelse i kombination - kan det vara bättre?

Vill du veta mera om En halv gul sol, det historiska skede den skildrar eller om afrikansk litteratur? Läs i så fall följande artiklar: recension (Expressen), Krig och kärlek i ett mänskligt Biafra (SvD) eller Afrikas röster söker sin historia (SvD). Men framför allt: LÄS BOKEN!


Köp boken på Bokus eller på AdLibris.

10 kommentarer:

Amoroso- Nu vill jag sjunga dig milda sånger sa...

Du har övertygat mig. Nu har jag klurat på denna så länge men nu måste det bli dags... :-)
Tänkte föresten uppdatera min länklista. Hoppas att det är ok att jag lagt till dig i min länklista!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Vad roligt! Både att jag har övertygat dig och att du vill länka till Bokmania :-)

liza sa...

Låter som en bok jag skulle gilla :) tack för tipset!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Hoppas att fler blir inspirerade att läsa En halv gul sol, inte bara ni två :-).

Esra sa...

Idag läste jag färdigt en halv gul sol och jag kan säga att det är en väldigt bra bok.
boken lämnade verkligen ett starkt avtryck och väckte stort medlidande för andra medmänniskor.
Läser man boken kommer man förstå världen mycket bättre och samtidigt få både förståelse och instinkt över den verklighet många lever i.
rekommenderar starkt en halv gul sol till alla...

läs,njut och förstå

Esra sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Per Nilson sa...

ja, så olika man kan tycka om en bok. Jag slutade efter 441 sidor, pallade inte mer. "Inte ett överflödigt ord", tyckte du, och jag något helt annat. Sällan har jag väl läst något så enformigt, monotont, repetitivt, en enda lång uppräkning av händelser. Jag kände inte någon intimitet med bokens personer. Literär gestaltning i form av formuleringar som övverraskar, poesi, förtätning, koncentration - det som är litteratur för mig - saknades här. Nej, nu vill jag läsa en riktig berättare!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Det var hårda ord Per men det är helt ok att tycka olika. Fast att det går att uppfatta romanen som så dålig som du beskriver ditt intryck av den, förvånar mig ändå en smula.

Ingrid Jönsson sa...

Har precis läst klart romanen och jag älskade den! En riktig läsupplevelse! Språket fantastiskt och berättelsen så otroligt skickligt uppbyggd. Rekommenderas varmt!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Härligt Ingrid. Själv såg jag filmen igår och den var en stor besvikelse.