Den numera många länder omspännande företeelsen BookCrossing vilar på tanken att skapa en hemsida som skulle ge människor något som inte fanns förut - lusten och viljan att dela med sig av sina favoritböcker till andra människor. Helt gratis. BookCrossing startade 2001 och bara växt och växt sedan dess.Jag har hört talas om det svenska nätverket för något år sedan, men glömt snart namnet på det och någon bok med ett BookCrossing-klistermärke har jag inte heller hittat, tyvärr. Fast jag vet att det finns ett par BookCrossing-entusiaster i Eskilstuna där jag bor. Men nu har namnet BookCrossing dykt upp lite varstans på bokbloggarna och Bokmania måste, självklart, också sprida det goda budskapet vidare.
BookCrossing fungerar så att man märker en bok med ett BCID-nummer (boken registreras på BookCrossing-hemsidan), bifogar lite information och lägger sedan boken på en parkbänk, på ett café, i ett väntrum, på tåget eller på bussen. Var som helst, bara den har chans att bli hittad och "adopterad". Den som hittar boken och vill läsa den får ta den med sig, det enda som man ber om är att upphittaren går in på hemsidan och berättar var och när han/hon hittade den aktuella boken och var den hamnade sen. På så sätt kan man följa bokens vandring från läsare till läsare. Både enkelt och genialt, tycker jag.
För den som vill veta mera rekommenderar jag att gå in på http://www.bookcrossing.com/ eller på http://www.bookcrossing.se/ för att surfa runt där och kika. OBS! Man fastnar lätt kvar där en god stund :-)
