Sitter i skuggan på min balkong, med blommorna så nära att jag hela tiden kan se dem i ögonvrån, och läser Bodil Malmstens Kom och hälsa på mig om tusen år. En mysbok. Jag sitter där, läser, lyssnar på fåglarna och ingenting fattas mig. Utom kaffe. Innan jag reser mig för att göra mig en kopp läser jag att Bodil inte har tid att dö. Det har inte jag heller. Finns det någon som har det?
