När jag kom hem efter jobbet idag, stod valet mellan att snabbt fixa middag och sen försjunka i Ängelen i Groznyj ELLER att gå ut i det fina vädret och vila ögonen på något annat än boksidor. Det blev det andra alternativet, även om promenaden inte var lika lång som vanligt. Men den var njutningsfull: fåglarna sjöng, solen sken och vit- och blåsippor kantade vägen så långt ögat nådde. Jag plockade en söt liten bukett att glädjas åt vid frukosten i morgon bitti.
Och sensmoralen? Jo, det är bra att låta boken ligga ibland, den springer inte bort. Blå- och vitsipporna däremot, de blommar över innan vi vet ordet av. Och så måste man vänta ett helt åååår igen!
