
Men...
Nu har jag fått boken som recensionsexemplar och efter att jag haft en ganska givande bloggdialog med Caroline (via kommentarfunktionen) och sett och hört ett par intervjuer med henne, så blev jag nyfiken. För att vara helt ärlig så vill jag genom att läsa boken utmana min egen fördomsfullhet. Det vore himla kul att komma fram till att boken inte är så ytlig som jag gärna - redan på förhand -vill tro. Allt är ju inte bara svart eller vitt, kanske finns det Något Större bakom det kittlande omslaget med putande läppar på bilden. Kanske är titeln bara ett missvisande försäljningsknep. Det vore faktiskt intressant att komma fram till det.
Champagneflickan står alltså på tur att läsas och jag ska anstränga mig att läsa den förutsättningslöst, åtminstone så långt det är möjligt. Det måste väl ändå kallas att ge en ärlig chans, eller hur?