"Kom världen, rakt i mina armar."Det är nästan ofattbart hur länge en bok på blott 61 sidor kan räcka. Vissa böcker sträckläser man för att de är så bra, vissa läser man bara en liten bit åt gången - också för att de är så bra. En trädgård utan slut av Christina Hesselholdt har jag läst på precis samma sätt som man suger på en karamell som man vill njuta länge av, sakta och njutningsfullt. Den skulle räcka länge, länge. Bara en eller två texter om dagen har jag bestämt.... Och hållit det, fast det ibland var svårt.
"Antagligen tänkte jag mig tillvaron för mitt kommande barn som något i stil med en trädgård /.../ En trädgård utan slut. Där tiden inte är uppmätt i portioner."
Jag har svårt att klassificera genren, kan inte riktigt placera de tjugo korta eller ännu kortare texter som boken består av: tjugo texter utsträckta över sextio sidor där varje ord har sin plats och är därmed omistligt. Skulle man stryka något ord, skulle stämningen rubbas och förstöras, så känslig är balansen. Texterna är små måleriska berättelser om livet, döden och allt möjligt där emellan. Arabesker är kanske rätta benämningen.
Christina Hesselholdt är nyfiken på sin omvärld och hon funderar kring det hos ser och hon har förmågan att notera oväntade samband. Barndomsminnen, cirkus- och museibesök, en klänning upphängd på tork, människoöden, trädens väsen eller havets tjusning - allt inspirerar henne till att skriva ner sina funderingar och iakttagelser.
"Har vissa författare patent på vissa karaktärer till och med postumt? Tillhör till exempel alla brinnande själar Dostojevskij, och de med de överraskande valen som kommer att stå dem dyrt Flaubert, är de obalanserade, de som skrattar för mycket och gråter för mycket, ovillkorligen Duras?"
Ibland påminner mig Christina Hesselholdt om Bodil Malmsten, det är lite den stilen på texterna. Jag gillar Bodil Malmsten. Jag gillar det minimalistiska och kompakta.
"Vad är det natten har att göra illa med, som dagen inte har? Mörkret, naturligtvis, och mörkret sjunger enstämmigt, eller snarare: mörkret får medvetandet att sjungrasa med bara en enda stämma, de korrigerade stämmor som fungerar på dagen finns inte på natten."
Christina Hesselholdt kommer från Danmark och En trädgård utan slut är hennes andra bok på svenska. Hon skriver även barnböcker. Ett intressant författarskap att närmare bekannta sig med, tycker jag. (SvD-recension)
Köp En trädgård utan slut på Bokus
