Gott nytt år, alla glada människor! Första januari - visst är det lite speciellt trots allt, även om tanken på att Något Nytt börjar inte känns helt spontan, mera som att man "måste" tycka sig stå i startgropen inför alla nya utmaningar, föresatser och löften man under ett visst grupptryck avger. Eller inte avger, det beror på. För mig brukar det vanligtvis kännas mera nyårsaktigt i augusti, efter semestern. Då brukar det hända mera på förändringsfronten, även på jobbet och så.
Sen är det alla årskrönikor och årsresuméer som man får på köpet vid årskiftet. Det som får en att minnas saker som man inte alltid vill minnas, eller som inte ens är värda att läggas på minnet och arkiveras. Egentligen är det sällan som det händer något nytt, något som inte har hänt förut. Året innan, och året innan det. I politiken, i historien...
Någon segrar och någon förlorar.
Någon spränger och någon sprängs.
Några blir rikare, några blir fattigare.
Människor föds och människor dör.
Rättvisan kämpar, men vinner sällan. Liksom förnuftet.
Så vad minns man från 2007? Inte jag heller.
Bush är fortfarande en maktlysten galning som världen har fått för sina synder och Europa har inte slutat att rulla fram röda mattan för Putin. Reinfeldt fortsätter att ta från de fattiga och sparka på dem som redan ligger. Saddam är död, men vad har hänt? För att inte prata om Afrika. Nää, jag blir bara ledsen när jag tänker dessa tankar. Och jag vill vara glad och positiv och se framåt, tro på människan. Jag vill, jag måste, tro på människans godhet och förnuft, för annars skulle allt kännas ganska meningslöst. Och det går ju inte...
Så Gott Nytt År, och hoppas att världen kommer att bli lite bättre detta nådens år 2008. Och på det personliga planet hoppas jag på god hälsa, kärlek i massor, lagom med pengar och bra böcker att läsa - till mig och mina nära och kära och till er alla. Carpe diem.
