söndag, januari 27, 2008

Färden genom mangroven

Maryse Condés roman Färden genom mangroven utspelar sig i Guandeloupe, ett land i Karibien som genom sin franska tillhörighet till och med är en del av EU idag. Men det är inte det romanen handlar om.

En kväll hittas Francis Sancher död, han ligger på en lerig stig utanför byn Riviére au Sel och det är kväll. Ingen tycks vara förvånad över att han mött en våldsam död, han var en hatad man. En hemlighetsfull man som hade långt till skratt, en utböling. Ändå bärs han hem och byborna samlas till en gemensam likvaka.

Under nattens få timmar träder några män och kvinnor fram med sina tankar och berättar för oss sina livshistorier som alla inbegriper Francis Sancher. Där finns två kvinnor som älskat honom och den unga bär på hans barn som snart kommer att födas. Ändå har det gått rykten om misshandel, tvång och våldtäckt genom byn. Där finns även en vän bland alla ovänner. Kärlek och hat är stommen i berättelsen, men även rädsla. Det är Francis som har burit på en oövervinnelig skräck från sitt förflutna och Maryse Condé låter oss lägga ihop några pusselbitar så att konturer av bilden Francis Sancer träder fram under allt bråte av skvaller, hat och missförstånd. Frågan är om Francis död kan vara början till en försoning. Kan man förstå vem han verkligen var? Och tjänar det någonting till? Kanske finns svaret att hitta i gryningen, i en ny dag som bär löften om att det finns hopp för alla...

"I dag är Francis Sancher död. Med det är bara för honom det är slut. Vi andra, vi lever, vi fortsätter leva som genom det förgångna. Utan att komma överens. Utan att älska oss själva. Utan att dela något. Natten kämpar och klamrar sig fast vid persiennerna. Men snart måste den lämna plats åt dagen och alla tuppar i alla hönsgårdar kommer att gala om dess nederlag. Bananträden, hyddorna, bergssluttningarna kommer så småningom att sväva på skuggans yta och göra sig redo att utstå det starka dagsljuset. Vi hälsar morgondagens nya ansikte."

Romanen heter Färden genom mangroven och jag tror att det är en mycket genomtänkt titel, för vad sägs om denna metafiktion cirka två tredjedelar in i boken:

"För övrigt kommer jag aldrig att avluta den här boken, för innan jag ens hade skrivit den första raden och visste vad jag skulle fylla den med, blod, skratt, tårar, rädsla, hopp, alltså allt som gör en bok till en bok och inte en halvgalnings trista avhandling, kom jag på titeln: Färden genom mangroven.
Jag ryckte på axlarna.
-Man färdas inte genom mangroven. Man spetsas på mangroveträdens rötter. Man begravs och kvävs i den bräckta dyn.
-Just det, precis så är det."


Träden är överallt närvarande, de har sina outtalade positioner och subtila roller i boken, utan alla de exotiska namnen vore inte romanen det den är.

"Jag har gett namn åt alla träd i detta land. Jag gick upp på toppen av kullarna och skrek deras namn och de besvarade mitt rop.
Tabunocu. Sloanea. Pimpernöt. Buchenavia. Cecropia. Myrten. Rökelsträd. Magnolia. Karibisk sapium. Richeria. Chimarrhis. Stjärnäpple. Sterkulia. Mombinspondias. Cordia. Mjölkträd. Malimbe.
Träden är våra enda vänner. De har tagit hand om våra kroppar och själar sedan vi levde i Afrika. Deras doft är magisk, en återerövrad kraft från svunna tider."


Bitvis känns romanen nästan som att läsa gamla myter eller sagor, just för att naturen skildras med en kraft i språket som griper tag i mig. På varje sida njuter jag av Condés språk. Det är poesi utan krusiduller.

"I mörkret sov berget lugnt och vinden sov vid dess fot. Plötsligt ruskade den på sig. Den reste sig. Den tog stöd mot tabonucoträden och i ett huj hade den rusat ner till savannen och vält allt i sin väg. Som en ursinnig for den in i vårt hus och öppnade bryskt dörrar och fönster."

Färden genom mangroven är en bok som jag är glad att ha läst, även om jag inte är säker på att jag har förstått mysteriet Francis Sancher. Kanske var det inte ens meningen, när allt kommer omkring. Desutom är denna roman ett ytterst lyckat sätt att stifta bekantskap med Maryse Condé som anses vara en av den karibiska litteraturens främsta författare. Jag anar att hennes storhet är väl underbyggd. (Recension i SvD)

*** Köp Färden genom mangroven Bokus