Jag njuter av semestern. I gar traffade jag tre av mina gamla tjejkompisar fran skoltiden, det har blivit en tradition, vi taffas varje gang nar jag kommer pa besok. Det ar viktigt for mig att ha de har banden kvar, att det liv jag levt tills jag var 27 ar har lamnat nagra spar och att jag har nagon att dela mina barndoms- och ungdomsminnen med.
Och min alskade storasyster... Henne vill jag knappt skiljas i fran nan langre stund, men maste, hon har ju sin vardag att ta hand om.
I gar bad jag min mamma att borja beratta var familjehistoria for mig, det ar sa spannande. Har fatt en bunt med gamla brev ocksa. Fortsattning foljer, jag ar nyfiken.
Nar jag vaknade i morse, ganska tidigt faktiskt, tog jag en snabb frukost och gick ut pa promenad i omradet. Korsbarstradet som vi klattrade i som barn finns fortfarande kvar, men inte dungen dar vi byggde kojor. Och av skoltradgarden dar vi pallade frukt fast vi var livradda for vaktisen finns inget kvar. Sant gor lite ont i hjartat faktiskt. Men mycket ar sig likt, som tur ar.
Vadret ar forresten helt underbart - 18 grader och sol i gar, rena rama sommar. Alla gar omkring barbenta och bararmade, uteserveringarna ar fullsatta. I dag ar det molnigt men fortfarande varmt, ingen kappa behovs. Harligt.
Boken som jag ville ha har jag redan kopt och borjat lasa. Och i dagstidningen star det att det lases mera i Tjeckien an i Sverige.
