Idag är det också buss som gäller, men idag är jag helt med på noterna. Antagligen för att jag har sovit så gott i natt, även om jag fryser om tårna idag också.
Förut åkte jag jämt buss. Jämt betyder tills jag tog mig samman, tog körkort och köpte bil för drygt två år sedan. Sedan dess är min Opel alias Röda faran en av mina favoägodelar. (Vad ska jag ta mig till när den har rostat ihop?) Fast att åka buss är bra, miljöaspekten icke inräknad. Det är bra för man kan sitta och helt försjunka i sina tankar eller så kan man läsa en bok - visst kan man filosofera i bilen också och visst kan man "läsa" böcker med öronen i bilen, men det är inte samma sak. Inte riktigt. Jag har åkt buss i nästan hela mitt liv, så jag vet. Har bara nästan glömt bort det. Gud vad jag är nostalgisk plötsligt, man skulle nästan kunna tro att jag tänker börja åka kollektivt igen, vilket tar 1,5 timme i stället för 0,5 timme med Röda faran. Det avgör saken utan ytterligare betänkligheter - det är bilen som gäller och basta.
