"En handling, hur oskyldig den än må vara, rinner inte ut i tomma intet. Den ger upphov till en annan handling och gungar igång en hel händelsekedja. Var slutar människans ansvar för denna sin handling som således förlängs i det oändliga, i en oförutsägbar och monstruös förvandling?" (ur essäboken Ridån av Milan Kundera)
Dessa rader är intressanta att fundera över, tanken svindlar nästan. (Det slår mig också att det är just detta filmen Babel handlar om. En jättebra film, förresten.)