Självet har blivit en lönsam industri. Självhjälptänkarnas förenklade prosa toppar boklistorna, tv-tablåerna översvämmas av program som ska hjälpa oss att bli ett bättre Jag. Överallt på annonspelare, på Internet och i tidningarna uppmanas vi ständigt att putsa upp vår självbild, stärka vår självkänsla, hitta oss själva, våga säga nej, våga säga ja, leva i nuet, göra upp med vårt förflutna, bygga upp vår framtid, slow-a ner vårt liv, förverkliga våra drömmar, bli framgångsrika på jobbet, upptäcka erotikens mysterier, våga vara oss själva, bli smalare och vackrare, leva ett lyckligare liv och haka på downshifting-rörelse samtidigt som vi tipsas om vårens bästa skofynd, Weekend i Miami, shopping i New York, glamourcruise i Karibien eller hur man får full pott i Las Vegas. Så mycket skräp så man blir illamående.
Helst ska allt detta gå snabbt för vi måste även gå många-bollar-i-luften-skolan, låta oss karriärcoachas, läsa sig igenom trend- och inredningsskolan, fördjupa oss i bruksanvisningar för styvfamiljen om hur man lever ett lyckligare ny-familjsliv, träna yoga och pilates, åka på spa, testa nya bantningskurer och bli proffs på att laga sushi. Väcka sexlust med piller, bekämpa trötthet med piller, bli lugn, tolerant och balanserad med piller.
Tipslistor i några få steg tycks vara precis vad vi suckar efter och behöver, om vi ska tro diverse tidskrifter:
7-stegs-metoden får ditt ego att glänsa.
1-minuts-skolan: Gör rätt livsval och bli rik!
5 tips hur du blir en idéspruta.
2 hinder på vägen mot slow.
6 steg till slow sex.
Vill du ändra ditt liv? Coacha dig slälv i 2 steg!
Downshiftingens 5 grundvärderingar.
2-minuterskonsultation ? vad är sömnbrist?
1-minuts-skolan: Välj rätt man!
Bli proffs på att inreda ditt hem.
5 många-bollar-i-luften-tips.
Bli fröken-snygg!
1-minuts-skolan: Bli en rik fondbrud!
5-minuters-yoga.
Ovanstående rubriker är hämtade från Amelia, men det spelar ingen roll vilken tidskrift man slår upp. Meningen är, tror jag, att få oss att tro att om vi inte är nöjda, lyckliga och framgångsrika så är det vårt eget fel, för ingen vettig människa kan väl misslyckas med att följa så enkla råd. Om råden inte funkar på oss ändå, i vårt eget liv, känner vi oss dumma och värdelösa och spanar efter andra råd. Det finns ingen höjd på goda råd man kan få idag. Men jag tycker att det ofta är cyniskt och smaklöst, det finns ju yttre faktorer som styr många människors liv och som är svåra eller rent av omöjliga att ändra på genom att följa Damtidningens 7 steg till ett bättre liv. Hur kan man på allvar uppmana till exempel en ensamstående trebarnsmamma som kanske heltidsarbetar inom vården att inte stressa, utan ta det lugnt och koppla av med en cappucino i stället eller åka på spa varannan månad? Hur många av oss har råd att nyinreda sin bostad efter årstider?
Vi lever i ett samhälle som är genomsyrat av dubbelmoral. Den allrådande kommersiallismen skapar å en sidan ständigt nya behov hos oss, å andra sidan nya sätt att tillfredsställa dem. Och vi går på det, vi sväljer allt med hull och hår. Allt i vår vardag görs till ett problem för att det ska gå att sälja och köpa lösningar. Det räcker inte med sunt förnuft längre, man måste veta hur man ska göra, man får inte göra fel, man måste följa trenden. Barnafödande, uppfostran, arbete, mathållning, boende, sömn, fritid ? allt problematiseras, allt har blivit en vara och produkt att sälja och köpa. Allt kan man få professionell hjälp-till-självhjälp med. Det finns coacher för snart allting. Och vi köper.
Vi har blivit så fokuserade på vårt ego att vi knappt lever längre. Livet är ett projekt som upptar allt mer av vår tid. Men vart har omtanke om andra människor tagit vägen? Till självförverkligandeprojektet hör gärna att bekymra sig om stora saker som global uppvärmning eller skövling av regnskogar i Amazonas, men inte att hjälpa utsatta människor i sin egen omgivning. Det är önskvärt att ha ett fadderbarn i tredje världen, det vill säga lång bort, men ingen bryr sig om att antalet barn som lever under fattigdomsgränsen i Sverige bara ökar och ökar. Det är för jobbigt och oglamoröst att hjälpa hemlösa, gamla eller utsatta ungdomar i förorten. Man vill förverkliga sig själv, inte ge av sig själv. Fast det är just genom att ge av sig själv, som man finner sig själv ? den sanningen står redan i Bibeln om jag minns rätt. (Men nej, jag är inte religiös.)
Likadant är det med den vanliga förnöjsamheten i vardagen. Det är inte inne att vara nöjd med sitt liv och det man har. Det ska hela tiden strävas efter något annat. Det är fel på en om man inte vill resa utomlands flera gånger om året, om man inte är intresserad av att göra karriär och tjäna mera pengar för att kunna köpa fler saker, om man inte vill ha senaste tv-modellen och om man inte har något slags projekt på gång hela tiden. Det verkar nästan förhålla sig så att visst, man ska vara sig själv, bara man är som alla andra.
