Vill man, så kan man inte. Kan man, så orkar man inte. Alldeles för ofta, tyvärr. (Om du tror att inlägget handlar om sex, behöver du inte läsa vidare.)
De bästa bloggidéerna och tankarna har jag alltid på morgonen eller i alla fall under den tiden som kallas arbetstid. Och då ska man jobba jobba, jobba. Det går inte att sitta och blogga. Fast man är sugen. Det är ju då det händer saker runtom, utanför och inuti mig. Tänker att: Det skriver jag i kväll. Men ofta är jag så trött på kvällen att jag inte orkar tänka någon vettig tanke, än mindre formulera den så att den blir läsbar för andra. Livets lilla paradox. Jag har redan ganska många anteckningar och urklipp sparade, min handväska är full av små lappar - allesammans potenciella blogginlägg - men flertalet av dem känns inaktuella som vardagsbetraktelser när det har gått några dagar.
Egentligen tycker jag inte att det gör så mycket. Det är bara ett trevligt bekymmer. Jag skriver för att det är roligt, inte för att jag måste. Och tänker och betraktar gör jag ändå.
