lördag, februari 10, 2007

Ny bekantskap på gång

"Det är väldigt dumt att säga att man ska göra något och så blir det ingenting av det."

Riszard Kapuscinski är en polsk författare som föddes 1932 i Warszawa och dog alldeles nyligen, för ungefär två veckor sedan. Tyvärr måste jag erkänna att jag knappt känt till hans existens medan han levde och ännu mindre läst något av honom. Har inte läst något av Riszard Kapuscinski överhuvudtaget. Helt enkelt för att jag tog för givet att han var för tung för min smak. Kanske är han det också, det vet jag inte. Har ju som sagt inte läst något av honom. Inte än. Men har blivit nyfiken. Tänker gå till biblioteket och leta efter honom i bokhyllan. Och då kan man fråga sig vilka är de händelser av avgörande betydelse som har bidragit till min ändrade inställning. Jo, så här är det.

Till att börja med är det Bodil Malmstens fel. I sina böcker och på sin blogg nämner hon ofta Riszard Kapuscinski som hon beundrar, för henne är han författarnas författare. Eller åtminstone en av dem. När nyheten om hans död spred sig över världen blev hon märkbart ledsen. Så det är tack vare Bodil Malmsten jag känner till Riszard Kapuscinski.

Jag slår upp Litteraturhandboken som jag har hemma och får veta att Riszard Kapuscinski var utrikeskorrespondent sedan 50-talet, främst i Afrika, Latinamerika och Sovjetunionen och skrev förutom reportageböcker även poesi och reflektionsprosa. När han arbetade med boken om Sovjetunionens sönderfall (Imperiet, 1993) läste han i ett år, reste i ett år och skrev i ett år. Hans författarskap är ett föredöme för utrikesreportrar och ett originellt bidrag till reselitteraturen. (Undrar om Lars Adaktusson har läst något av Kapuscinski.) Hur som helst är jag vid det här laget fortfarande skeptisk.

Men igår kväll råkade jag se ett program om Riszard Kapuscinski på Kunskapskanalen och blev nyfiken. Vilken ödmjuk, klok och eftertänksam människa med talets gåva han måste ha varit. Det som tilltalade mig mest var hans förmåga att sätta saker och ting i sitt sammanhang samt hans perspektiv på tillvaron och tid - lika självklar som originell. Jag fick definitivt lust att bekanta mig med hans författarskap.

Till exempel menade han att skrivkonsten som uppfanns för bara 5000 år sedan ännu är en ny typ av konst och att efteråt var det mindre viktigt med memoreringsförmågan när vi inte längre behöver överföra all befintlig kunskap till nästa generation via muntligt berättande. Det är helt omöjligt att ens föreställa sig hur det skulle gå till i dagens samhälle, inte sant?

Sen berättade Riszard Kapuscinski en hel del om krig och att de i verkligheten uppstår långt innan man börjar avlossa skott och blod börjar förspillas. Krig börjar först på boksidorna, så var det även med Balkankriget då man började med att radera oönskade författare från läroböckerna.

En annan sak han berättade var att när perserna och grekerna krigade mot varandra så tyckte perserna att de hade tillgång till den tidens bästa kommunikationssystem, för de hade kurirer utplacerade längs hela vägen från Grekland till den persiska huvudstaden så att det tog bara tre månader för ett meddelande att nå kungen. Men har inte läget på slagfältet hunnit förändras något under tiden? Och vi som tycker att det är så irriterande att behöva vänta ett par sekunder extra när vi ska skicka filer över nätet!

Och så sa han att kung Herodotos var en innovatör.

Nu ser jag fram emot en ny bekantskap.

Inga kommentarer: